Begåvade barn

Särskilt begåvade barn

Om begåvning

Definitioner av ”begåvad”

Det är vanligt att det finns en bild av vilka personer som är begåvade och vad ordet har för innebörd.
De vanliga definitionerna varierar väldigt mycket, man har praktiskt taget alltid haft en uppfattning om att personer som har olika förmågor och att vissa har mer av dessa förmågor än andra.

Växlande förutsättningar och behov ger olika besked på vem som anses som ”begåvad”, och det finns ingen enskild bästa lösning.

Begreppet ”särbegåvad” infördes 1997 av forskaren Roland S. Persson som ett försöka att införa ett tydligare alternativ till bara ”begåvad”.
En annan term som en del begåvade barn själva föredrar är ”särskilt begåvad” (främst för att ”särbegåvad” ibland förväxlas med målgruppen för särskola).

Oberoende av term beror den exakta betydelsen på sammanhanget.
I vilket fall som helst är dessa saker bra att komma ihåg:

• Det går inte anta att man vet vad någon menar när de pratar om att en individ är begåvad/särbegåvad. Det är väldigt olika.
• En definition ska ses i ljuset av vad man är ute efter, och den är bra om den uppfyller sitt specifika syfte.

Kännetecken

• Resonerar bra
• Har lätt att lära
• Har ett omfattande ordförråd
• Har utmärkt minne
• Har god koncentrationsförmåga
• Känslig (blir lätt sårad)
• Visar medkänsla
• Perfektionistisk
• Intensiv
• Moraliskt känslig
• Mycket nyfiken
• Uthållig i sina intressen
• Har mycket energi
• Föredrar äldre kamrater
• Har många olika intressen
• Har mycket humor
• Lärde sig läsa tidigt eller läser mycket
• Tycker att det är viktigt med rättvisa och ärlighet
• Moget omdöme för åldern
• Är observant
• Har en livlig fantasi
• Är väldigt kreativ
• Ifrågasätter auktoriteter
• Är bra på matematik
• Bra på att lägga pussel

Skolan

• Eleven överraskar dig flera gånger med sin ovanliga förmåga inom något område.
•  Eleven kan verka uttråkad och rastlös.
•  Eleven dagdrömmer, eftersom den egna tankevärlden har större utmaningar än skolarbetet.
• Eleven har svårt att arbeta med lätta arbetsuppgifter.
• Eleven har en större förmåga än sina jämnåriga att ta till sig ny kunskap och bearbeta den.
• Eleven är extremt vetgirig och har frågor som kan verka provocerande.
• Eleven ägnar sig åt sina intressen med sådan intensitet att omgivningen kan tycka att hen är nästan “besatt”.
• Eleven kan ha svårt att släppa en aktivitet och gå vidare till nästa. Hen önskar gå till botten med allt. Avbrott kan orsaka stor frustration.
• Eleven sysslar med annat än det hen borde göra i skolan, men klarar sig ändå.
• Eleven kan försöka undvika nya aktiviteter (är perfektionist och tycker det är obehagligt att vara nybörjare inom ett område).
• Eleven presterar under genomsnittet i klassen på grund av dålig motivation.
• Eleven är mycket självkritisk.

Psykiatriska diagnoser
Några grunder som kan vara bra att känna till beträffande diagnoser:

• ”Begåvning” eller ”särbegåvning” är inte och har aldrig varit en diagnos.
• De flesta begåvade barn har inte psykiska besvär.
• Man får inte några speciella psykiska besvär av att vara högt begåvad (eller av att inte vara högt begåvad)
• Problem uppstår då miljön inte passar, exempelvis då man är totalt uttråkad. Det är likadant för alla barn.
• Begåvade barn kan också ha diagnoser. Det är ungefär lika vanligt som hos andra barn.
• Begåvningen kan dölja en diagnos, och diagnoser kan dölja en begåvning.

Till föräldrar

Att prata med barn om begåvning

Om man berättar för barnet om man vet att det är begåvat behöver man också förklara vad det innebär.
Ett barn som är begåvat uppmärksammar oftast själv att det är något som är annorlunda, men i många fall förstår de inte vad som är annorlunda.

Man behöver inte använda beteckningen ”begåvad/särbegåvad”, men barnet har nytta av att veta vad det innebär att vara begåvad och även vad det inte innebär (till exempel att man inte automatiskt kan saker och man slipper inte träna eller kämpa)

Nedan är några förslag på formuleringar som man kan använda då man pratar med sitt barn. Vilken formulering som passar bäst beror på sammanhanget, vem man beskriver och vem man pratar med.

”Du”…
• …tänker ofta på mer avancerade saker och ser saker annorlunda än andra i samma ålder
• …kan förvåna en med att förstå saker barn brukar förstå först när de blir äldre
• …är ofta intensivare, känsligare och har mer egen motivation att lära sig nya saker än andra
• …kan redan det mesta som lärarna går igenom i skolan
• …är väldigt mogen vad gäller vissa saker men på andra områden är det precis tvärtom
• …verkar ha ovanligt lätt för sig vad gäller skolan/matte/språk/teckning/musik
• …håller ett högt tempo i sin inlärning, och det blir snabbt tråkigt om det går för långsamt
• …har alltid haft ett bra minne och lätt för att lära sig nya saker
• …gillar att klura och hitta på nya saker och att hitta lösningar
• …älskar att skapa och låta fantasin flöda