Ensamhet

Vad är ensamhet?

Att vara för sig själv betyder inte att man känner sig ensam, vare sig du är gammal eller ung. Det kan vara underbart om man väljer det själv, men den kan vara smärtsam och påträngande när den är påtvingad.     

Man kan även vara bland många vänner, arbetskamrater eller människor och känna dig ensam. För att du inte känner tillhörighet eller acceptans, kanske för att man sticker ut ”lite för mycket” genom hur man ser ut eller hur man är. Hur man presterar och tänker i jämförelse med den övriga gruppen.

”Ensamhet” har brett ut sig i dagens samhälle. Närhet, kärlek och gemenskap kan vara självklart för många. Men ändå är det många som självmant drar sig undan.  Rädslan för att bli avvisad, känna sig utpekad och annorlunda kan vara exempel på att man inte vågar ta risken att söka det man längtar efter. Det kan  vara  just det som gör att många väljer ensamheten självmant.

Upplevelsen av ensamhet präglas oftast av våra erfarenheter. Hur vi upplever den beror i stor utsträckning på vad vi har med oss från vårt förflutna och vår barndom. Om vi känt oss oälskade, förlorat någon viktig person, blivit mobbade eller andra jobbiga erfarenheter. Då finns risken att vi drar oss undan i vuxen ålder. Trots att vi längtar efter gemenskap.

Ångest, Social fobi, Självskadebeteende kan också vara orsaker till ensamhet. Ensamheten kan då lätt tolkas på samma sätt som den gjorde i det förflutna. Ett bevis på att man är oönskad och mindre värd som i sin tur kan kopplas samman med en känsla av utanförskap, mindrevärde och utsatthet. Ensamheten kan då bli betydligt mer ångestladdad.

Ett visst mått av ensamhet kan vara berikande. Det kan hjälpa oss att lära känna och möta oss själva. ”Höra Vår Inre Röst” Vilket kan underlätta att komma i kontakt med vår egen kreativitet och få insikt i viktiga frågor och beslut som gäller våra liv. Om man inte har så mycket oarbetade och negativa erfarenheter av ensamhet i det förflutna, blir inte skillnaden så stor mellan påtvingad och självvald ensamhet. Det är en praktisk situation att förhålla sig till som inte nödvändigtvis behöver vara laddad med jobbiga känslor. Då kan det också vara lättare ta sig ut ensamheten.

Vad kan du göra själv?

Det är bra att leva ett så normalt liv som möjligt. Ta små steg i början, bestäm dig för att börja prata lite med t ex en granne, skolkamrat, lärare, mentor eller någon i mataffären där du handlar. Det är bra att försöka komma ut och få andra intryck, ta en promenad i friska luften det är viktigt att röra på sig. Äta ordenligt, ha en normal dygnsrytm, gå till skolan eller jobbet. Ta upp ett intresse, anmäl dig till en kurs, gå med i någon förening eller gå med i en läscirkel. Det kan vara ett bra sätt att träffa och lära känna andra människor och få nya vänner. Skaffa ett husdjur, t ex hund. Då kommer du ut och träffar människor på ett naturligt sätt. Ta hjälp av en Psykolog eller Psykoterapeut som kan hjälpa dig gå utanför ditt skal. Du kan också vända dig till kyrkans diakoner som kan hjälpa till.