Läkemedel

Att vara läkemedelsberoende är inte detsamma som att vara beroende av ett läkemedel för att lindra en sjukdom, till exempel att dagligen behöva ta insulin för att man har diabetes.
Ett beroende innebär att man känner ett sug efter själva läkemedlet och får abstinens utan det.

En person som blir läkemedelsberoende behöver som regel allt större doser av läkemedlet eftersom kroppen vänjer sig vid läkemedlet och kräver mer.

Behovet förändras, man behöver inte längre läkemedlet för de symtom som det från början skrevs ut för.
I stället tar man läkemedlet för att det ger något slags stimulans, välbehag eller njutning.

Man känner ett sug eller ett begär efter läkemedlet och mår dåligt och får abstinenssymtom utan det.

Det är lättare att bli beroende av vissa preparat än av andra.
Till de mer beroendeframkallande hör vissa sömnmedel samt lugnande eller smärtstillande läkemedel.

Det varierar också från person till person hur lätt man har att bli beroende.
Har man sedan tidigare ett beroende av exempelvis alkohol är risken större att drabbas av läkemedelsberoende.

Läkemedelsanvändning och beroende är ofta ett dolt problem i arbetslivet.
Många behandlas för grava problem med läkemedelsberoende och det finns många på arbetsplatser som har skadliga bruk av läkemedel eller beroende.

I Sverige finns ungefär 65 000 personer med läkemedelsberoende och 315 000 personer har någon gång ett riskbruk.

Olika preparat ger olika symtom.
I allmänhet kan man säga att om man äter mycket av ett läkemedel och bestående ökar konsumtionen kan det vara ett tecken på att man inleder ett beroende.

Det finns läkemedel som bedöms som beroendeframkallande.
Det gäller receptbelagda narkotikaklassade värktabletter, lugnande tabletter och sömntabletter men även hostmedicin som innehåller morfin.
Läkemedelsberoende ser i huvudsak ut på två sätt:

De flesta läkemedelsberoende har från början fått sina tabletter utskrivna av läkare för att tas i föreskriven mängd under begränsad tid.

En mindre grupp läkemedelsberoende är beroende av alkohol eller narkotika och använder sömn- samt lugnande medel i kombination med, eller som alternativ till alkohol eller narkotika.
För den som håller på att bli eller redan är beroende är det viktigt att snabbt få hjälp.
Ju tidigare missbruket behandlas, desto lättare är det att bryta.
Behandlingen kan ges i öppenvården, vilket går ut på att man regelbundet besöker mottagningen för vård, eller genom att man läggs in på en vårdavdelning under en tid.
Det beror på hur problemet ser ut.
Behandlingen följer som regel en plan som läggs upp gemensamt av patient, läkare och andra som ansvarar för behandlingen.

Den kan bygga på samtalsterapi för att patienten ska få hjälp att komma ur sitt beroende och gå vidare, eller en nedtrappning av läkemedlet.
Familj eller närstående kan också medverka i behandlingen.
När man slutar att ta läkemedlet kan man få abstinensbesvär.
Kroppen har vant sig vid preparatet och man kan drabbas av olika typer av reaktioner, som exempelvis ångest eller skakningar, om man slutar att äta läkemedlet.
Därför är det viktigt att trappa ned användningen och inte sluta tvärt.

Du som är anhörig kan också behöva stöd.
Det kan du få från en stödorganisation.
Den kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation.
Om din anhörige har fått kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för vården.